Sjukdomarnas och läkekonstens historia

Nu ska vi titta lite på sjukdomarnas och läkekonstens historia. Jag vill att ni ska känna till några historiskt sett vanliga men allvarliga sjukdomar och veta lite om vad man förr trodde att dessa sjukdomar berodde på och hur de spreds och vad man tror i dag. Skriv svaren på frågorna som en kommentar till detta inlägg:

  • Under olika perioder i historien har människor drabbats av olika sjukdomar. Ge exempel på några vanliga sjukdomar och när de var vanliga! Berätta också vilka symptom man får av dem!
  • Berätta vad man trott att respektive sjukdom har haft för orsak och hur man behandlat dem! Från början visste man ju inte så mycket, men man försökte ändå hitta förklaringar och dessa förklaringar påverkade hur man försökte bota sjukdomarna.
  • Många av de sjukdomar som nämns i boken var vanliga i Sverige förr och är fortfarande vanliga i vissa delar av världen. Ge exempel på sådana sjukdomar och berätta var de finns än i dag.
  • Var vi sjukare förr eller är vi sjukare i dag? Vad tror du? Vad gör att sjukdomar sprids? Vad talar för det ena respektive det andra?

Är det någon särskild sjukdom som särskilt intresserar dig så fördjupa dig gärna lite extra i den och redovisa det här på bloggen! Via SO-rummet kan du få många bra tips på material att ta en titt på: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/historia-om-lakekonst-och-sjukdomar

Själv skulle jag här vilja nämna blodförgiftning. Det var förr svårt att ha ordentlig hygien och man visste inte riktigt vad blodförgiftning berodde på. Därför kunde enkla sårskador få allvarliga konsekvenser. Kommer du till exempel ihåg hur det gick för Alfred i Emil i Lönneberga? Titta ca 4½ minut in i det här filmklippet så får du se:

Här får du se hur dålig han blir och hur nära det är att han stryker med. Lyssna också till Krösamaja och lägg märke till hur man i gammal folktro ansåg att man kunde bota sjukdomar.

Alla hade tyvärr inte turen att ha en Emil och en doktor kunde rädda dem …

Här kan du se hur doktorn tvättar tummen och tömmer den på var, men eftersom penicillinet fortfarande inte upptäckts så var det osäkert om det skulle räcka:

Här kan du läsa mer om penicillinet: http://www.ne.se/enkel/penicillin och här kan du se en mycket intressant film om bakterier och antibiotika och framtiden: http://www.ne.se/enkel/antibiotika#http://www.ne.se/modals/view_film.jsp?mediaId=875||facebox

4 reaktion på “Sjukdomarnas och läkekonstens historia

  1. Obs! Man har alltid försökt finna förklaringar till varför sjukdomar bröt ut, men i många fall har det tagit lång tid innan man hittat de verkliga orsakerna. Förklaringarna och därmed även sätten att försöka behandla sjukdomarna, har ändrats allt eftersom man lärt sig mer om sjukdomen.

    Det står inte så mycket i boken om vad folk trodde var orsakerna till de olika sjukdomarna och hur sjukdomarna skulle behandlas, innan man kom på det rätta. Men det står lite om hur människor levde och att det påverkade smittspridningen. Det står också lite om kolerans orsaker: vad man trodde först och vad man senare lärde sig och hur man, när man visste hur sjukdomen spreds, kunde motverka den.

    Läs därför gärna lite om gammal folktro på nätet, till exempel här: http://www.alltomhistoria.se/artiklar/historisk-lakekonst/ .

    Här kan du läsa lite om varför pesten spreds så mycket och hur man för länge sedan trodde att pesten spreds: http://www.ts.skane.se/fakta/pesten och
    här kan du läsa om åderlåtning: http://www.vastarvet.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=6499.

  2. Sjukdomarnas och läkekonstens historia

    Under olika perioder i historien har människor drabbats av olika sjukdomar. Ge exempel på några vanliga sjukdomar och när de var vanliga! Berätta också vilka symptom man får av dem!

    Pesten: Slog till i mitten av 1300 – talet och varade tillslutet av 1700 – talet. Det är en svår smittsam infektionssjukdom som orsakas av Yersi´nia pe´stis, en bakterie som finns hos råttor och som överförs till människan genom loppor. Sjukdomen börjar med hög feber, frossbrytningar och huvudvärk. Först utvecklas en sårinfektion på platsen för loppbettet, och sen sprids smittämnet och orsakar en böld. Sen kan bakterierna även sprida sig vidare och ge blodpest, böldpest och lungpest. Det kan även ibland förekomma blödningar i huden, vilket då är svarta pesten. Den senasre stora epidemin i Sverige rasade 1710 – 12.

    Smittkoppor: Är en starkt smittsam virussjukdom. Som börjar med en våldsam influensa med hög feber, kroppssmärtor och ibland även andra symtom som kräkningar och diarré. Efter några dagar minskar febern och då uppträder blåser över hela kroppen. Dom som överlever kan få skador som blindhet och dövhet och då omvandlas även blåsorna till koppor som efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10 % eller mer, men från början av 1800 – talet vaccinerades alla barn under 2 år i Sverige. I Sverige förekom den sista mindre epidemin sommaren 1963 och sjukdomen anses vara utrotad över hela världen 1977.

    Kolera: Är en smittsam tarmsjukdom som orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Man kan genom sjukdommen få en våldsam diarré redan efter några dagar och det farligaste med kolera är den mycket stora vätskeförlusten. Obehandlad vätskeförlust kan leda till döden redan efter ett dygn från att sjukdomen brytit ut. Man smittas via smittat vatten och bakterierna har möjlighet att överleva länge i kallt vatten. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio epidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25000 personer, av vilka drygt hälften dog.

    Berätta vad man trott att respektive sjukdom har haft för orsak och hur man behandlat dem! Från början visste man ju inte så mycket, men man försökte ändå hitta förklaringar och dessa förklaringar påverkade hur man försökte bota sjukdomarna.

    Pesten: Pesten har spridits genom loppor som sitter på gnagare, t.ex. råttor. Så när råttan dör hittar loppan istället en människa att leva på. Förr gjorde man inget mot pesten eftersom att man inte visste var den kom ifrån, några trodde t.ex. att judarna hade förgiftat deras dricksvatten det var helt enkelt ingen som visste att det kom från råttorna och att det sen spreds väldigt lätt från en människa till en annan människa.

    Smittkoppor: Det är en virussjukdom, som de förr trodde spreds via luften. Men det var genom bakterier och virus som den spreds, t.ex. om man hade dålig hygien. Runt 1750 – 1815 – talet, kom olika personer på vaccinationsmedel. Det var väldigt många människor som dog i smittkoppor, men år 1977 ansågs den vara utrotad över hela världen.

    Kolera: Det är en smittsam tarmsjukdom som sprids genom bakterier och man smittas via smittat vatten, eftersom att bakterier har möjlighet att överleva länge i kallt vatten. Det som var farlig med kolera var den mycket stora vätskeförlusten. Förr visste man i många länder inte vad kolera var, vilket innebar att många dog redan efter ett dygn, eftersom att man inte fick sin behandling i tid.

    Många av de sjukdomar som nämns i boken var vanliga i Sverige förr och är fortfarande vanliga i vissa delar av världen. Ge exempel på sådana sjukdomar och berätta var de finns än i dag.

    Pesten: Finns än idag i delar av Asien. Sydamerika, Nordamerika och Afrika. Pesten behandlas med olika former av antibiotika, bland annat streptomycin och tetracyklin. Det finns även ett vaccin, men med begränsad effektivitet.

    Kolera: Finns fortfarande i många tropiska länder och sprids genom vatten och otillräckligt tillagad mat. Några av dessa länder är Botswana, Brasilien, Indien, Indonesien, Kenya, Nepal, Sydafrika och Thailand, finns fler på länken jag lagt under kolera.

    Tuberkulos: Förekommer i många länder jorden runt, fast smittorisken är betydligt större i fattiga, tätbefolkade länder. Några av länderna är Algeriet, Bulgarien, Etiopien, Haiti, Kenya, Malawi, Paraguay och Sri Lanka, finns fler på länken jag lagt under Tuberkulos.

    Var vi sjukare förr eller är vi sjukare i dag? Vad tror du? Vad gör att sjukdomar sprids? Vad talar för det ena respektive det andra?

    Jag tror vi är lika sjuka idag som vi var förr, men idag finns det mycket fler läkemedel än vad det gjorde förr. Förr fanns det inte något sjukhus, i alla fall inte på samma sätt som det gör idag. Man kunde t.ex. inte gå till apoteket och köpa nässpray om man var förkyld. Det finns nu även tvål och varmt vatten som man kan tvätta fingrarna med, det fanns inte förr och därför spreds bakterierna mycket lättare. Man använder händerna överallt och sen åt man med fingrarna utan att tvätta dem, idag är vi mycket mer noggranna vi ska både tvätta och spritta fingrarna. Det är vad jag tror är skillnaden.

    Källor:

    Pesten:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Pest

    http://www.ne.se/pest?i_h_word=pesten

    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm

    http://www.ts.skane.se/fakta/pesten

    Smittkoppor:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Smittkoppor

    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm

    http://landberga.se/medicinhistoria/smittkoppor.html

    Kolera:

    http://www.ne.se/kolera

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolera

    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm

    http://www.dukoral.se/kolera-i-varlden

    Tuberkulos:

    http://tbc.se/vilka-lander-ar-drabbade-av-tuberkulos/

    Av: Peta Nilsson LärBf 09
    Denna gången har jag inte kopierar utan skrivit med egna ord.

  3. Under olika perioder i historien har människor drabbats av olika sjukdomar. Ge exempel på några vanliga sjukdomar och när de var vanliga! Berätta också vilka symptom man får av dem!

    Pesten började 500-talet efter e.kr., epidemi började mitten av 1300-talet kommer digerdöden. Man får mörka hudförändringar. hög feber huvudvärkt blodförgivning

  4. Sjukdomarnas och läkekonstens historia

    1.Tuberkulos, TBC
    Tuberkulos upptäcktes av Robert Koch år 1882. Tuberkulos är även kallad för lungsot, tvinsot och vita pesten. Det är en infektionssjukdom och orsakas av mycobakterier. Tuberkulos drabbar andningsvägarna och man kan få det ifrån nötkreatur till människor, via smittad mjölk. I Europa på mitten av 1800- talet dog 4 miljoner människor per år. TBC är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien även pesten är inräknad i det. Smittan sprids vanligen med upphostningar och drabbar främst äldre personer och personer med dåligt näringstillstånd. Infektionen angriper främst lungor och lungsäckar. Lungtuberkulosen kulminerade som dödsorsak i Sverige kring 1875 och var då, liksom långt tidigare, vanligast i mälarlandskapen. Tuberkulos var då, med mer än vart tionde dödsfall, alltjämt den vanligaste dödsorsaken i Sverige näst efter ålderssjukdomarna. Bland tidiga behandlingsmetoder kan nämnas italienaren Carlo Forlaninis pneumothoraxbehandling (”gasbehandling”, ”lungkollaps”), som han föreslog redan 1882 och som kom att tillämpas långt fram i tiden som en metod att påskynda läkning. Idag finns turberkulos ibland den fattiga, ofta undernärda och trångbodda befolkningen runt om i världen.

    2.Spanska sjukan
    Ett annat ord för spanska sjukan är den svåra influensaepidemi som svepte över hela världen år 1918-1919 och då bedömts ha orsakat ca 20 miljoner människors död. Orsaken var en variant av influensavirus typ A. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från Spanien. Det var i slutet av maj 1918. Under slutet av första världskriget spreds denna svåra influensaepidemi över hela världen. På mindre än 12 månader dog fler i Spanska sjukan än vad som hade stupat på slagfälten under det första världskriget. Symtomen var hög feber, hosta, smärta i ögonen, öronen och korsryggen, ömhet i huvudet och svalget, beläggning på tungan, illamående samt svag och oregelbunden puls. Vid månadsskiftet juni-juli 1918 kom den till Sverige. De första fallen inträffade i Hyllinge utanför Helsingborg.
    I Sverige dog under den egentliga epidemin 1918–19 ca 35.000 personer och under 1920 ytterligare ca 3000. Här liksom i den övriga världen var dödligheten högst bland personer mellan 20 och 40 år. Den nya influensavarianten ledde ofta till lunginflammation med häftigt och riskfyllt förlopp.

    3.Rödsot
    Rödsot var under 1700. Och 1800-talet en väldigt vanlig och allvarlig sjukdom i Sverige. Sjukdomen orsakades av shigellabakterier. I tredje världen är shigellainfektioner fortfarande en allvarlig sjukdom och orsakar många dödsfall, framför allt hos barn. Rödsot dyker upp i samband med svält, när befolkningens näringsläge är dåligt och mottagligheten för infektioner är stor. Bakterien utsöndras med avföringen och sprids numera främst genom smittade födoämnen, t.ex. grönsaker som sköljts med avloppsvatten. Infektionsdosen är låg och det behövs inte många bakterier för att starta en infektion. Inkubationstiden är vanligen 2–3 dygn (1–7 dygn). Sjukdomen debuterar vanligen med måttlig feber och diarré. Avföringen blir inte sällan blodtillblandad och detta är förstås orsaken till den gamla benämningen rödsot. Vätskeförlusterna kan bli stora, speciellt hos barn och äldre personer och detta bidrog till den stora dödlighet som man såg förr i tiden. Numera kan man behandla sjukdomen med antibiotika.

    Jag tror att vi var sjukare förr eftersom där fanns inte de läkemedlen som finns idag och inte den sjukvården. T.ex. idag blir vi sjuka av sånt som finns i miljön och då finns det botemedel till det.

    Tuberkulos:
    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm
    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk.htm
    http://www.medscinet.se/infpreg/allinfo/main.asp?topic=29

    Spanska sjukan:
    http://landberga.se/medicinhistoria/dysenteri.html
    http://www.algonet.se/~hogman/.slsjuk_namn.htm

    Rödsot:
    http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm
    http://landberga.se/medicinhistoria/dysenteri.html

    Jag har skrivit både med egna ord och kopierat.

Kommentarer inaktiverade.